Utställningen Vara Till bottnar i hur de deltagande fotograferna genom sina respektive arbeten relaterar till sin omgivning. Att vara till för sig själv, för sina nära eller för sin nästa är frågor som uppehållit människors tankar genom alla tider. I dagens sekulära samhälle har humanism trätt in som ett alternativ till religion och ställer nya frågor om vår plats i tillvaron då den inte innefattar en religiös förklaringsmodell av verkligheten. Samtliga fotografer skildrar på olika vis hur det är att vara till i sin samtid, i relation till sin egen kropp, gentemot sitt barn, i relation till samhälleliga normer och i förbindelse till en plats.
Medverkande konstnärer: Stefan Bladh, Alexandra Ellis, Maria Loohufvud och Johan Unga.
Vernissage fredag 13 september, kl 17-20, galleri CFF, Tjärhovsgatan 44 i Stockholm. Pågår t o m 5 okt.
Stefan Bladhs arbete Hidden Kingdom (2006-2016) kan ses visa på en fiktiv resa genom ett inre och yttre landskap i vilka möten och situationer uppstår. Serien, vilken består av fotografier från europeiska landskap mellan 2006 och 2016, kan åskådliggöra sinnets icke statiska tillstånd. Bladh beskriver hur en resa påverkas hans cirkulärt tankesätt:
” Jag ville helt drivas av intuition och utforska ett tillstånd - både i mig själv och i själva mötet eller platsen. På dessa resor har jag ofta funnit mig själv i situationer utan varken början eller slut, snarare har jag mig själv i mitten av något”
Alexandra Ellis arbete Förlöst (2014-2018) innefattar en serie porträtt av nyförlösta kvinnor, fotografier med motiv av björniden samt ett ljudelement. Serien kan ses reflektera över de värderingar och perspektiv som rör den kvinnliga kroppen i stort och i relation till barnafödande i synnerhet. Arbetet utforskar på ett icke agiterande sätt relationen mellan natur och kropp, kultur och civilisation, förnuft och känsla. I serien syns berättelser som inte är lätt att ta fasta på, som skulle kunna jämföras med en andlig, känslomässig och intuitiv erfarenhet vilket kan ske inom den som föder. Förlöst fokuserar på den subjektiva relationen till den egna kroppen, att befinna sig mellan självbehärskning och att släppa kontrollen.
Maria Loohufvuds videoverk Caring, carrying (2019) utgår ifrån fenomenet kring hur nyblivna föräldrar utvecklar ett speciellt rörelsemönster när de vaggar sina barn. Maria Loohufvud och fotograf José Figueroa har placerat en kamera hemma hos 24 familjer med barn 0–6 månader under 24 timmar. Resultatet ger oss tillgång till humoristiska situationer, vardagsliv, privatliv och en ömhet som inte varit möjlig att fånga med en fotograf närvarande i rummet. Framställningen av verket, med multipla videoprojeceringar kan ses ge ett meditativt tillstånd för betraktaren.
Johan Ungas arbete Towards my only desire (2016) speglar ett sökande efter en avskalad plats med en närvaro av tystnad. Verken återger en människas frånvaro samtidigt som motiven kan visar spår av dess närvaro i form av en persienn, en utsuddad skrift på en whiteboard tavla, en del av ett blomblad eller en bit trasigt tyg. Genom att förenkla de konkreta materialen till dess abstrakta ytterlighet reduceras spåren till en oansenlig del av berättelsen. Serien blir till ett försök att visualisera platser inom oss som är osynliga. Verket kan läsas som ett cirkulärt arbete, utan början eller slut, skapad genom en närvaro inramad av frånvaro.
Fotografernas arbeten speglar hur konst kan belysa frågor men aldrig kan få ett bestämt svar. Verken har inte till uppgift att driva en stark tes, utan utforskar snarare att vad det är att vara till som människa, genom en kamera eller filmlins.
– Susanne Fessé, curator
