Att skriva om känslor: en studie av hur teori om affekt kan tillämpas i skärningspunkten mellan plats och verk, Boris Press, 2021.

Att skriva om känslor: en studie av hur teori om affekt kan tillämpas i skärningspunkten mellan plats och verk, Boris Press, 2021. Foto: Boris Press.

Text by Susanne Fessé from article in Utställningskritik on the book:

“Efter att ha arbetat kuratoriellt med verk i det offentliga rummet blev jag intresserad av att utifrån en konstvetenskaplig diskurs skriva om kroppsliga affekter och känslor. I min masteruppsats ”Att skriva om känslor: En studie av hur teori om affekt kan tillämpas i skärningspunkten mellan plats och verk” (som i dagarna ges ut som bok) har jag försökt bena ut om och i så fall hur en kan skriva om de känslor som uppstår i mellanrummet mellan verk och plats, det vill säga det jag kallar för affektiv relation.

Jag utgick i uppsatsen från att det i skärningspunkten mellan plats och konst kan finnas en betraktare, en människa. Att vara människa innebär att relatera till sin omvärld, värdera intryck och uppleva känslor. En av konstens uppgifter är att beröra, och på alternativa vis lyfta komplexa frågor. Inom konstvetenskapen kan det sägas finnas behov av en metod för att skriva fram och tala om känslor. Känslor har historiskt ansetts vara någonting skört och icke giltigt, i kontrast till logiska, giltiga tankar. För att omvärdera känslor till något viktigt och befogat behövs nya metoder och begrepp som kan legitimera och ge dem en framträdande och angelägen position i analys av konst.

I masteruppsatsen arbetade jag med en metod som baserades på multimodala analysmodeller utifrån Carey Jewitts och Gunter Kress texter i boken The Routledge Handbook of Multimodal Analysis. I modellen som jag använde beskrivs olika ”modes”, som ljud, ljus, installation, bilder, text och plats, vilka rangordnas och jämförs med varandra. Eftersom modellen är specifikt anpassad till de verk som analyseras kan den inbegripa begrepp som lyfter fram känslor i skärningspunkten mellan verk och plats, vilket är samma skärningspunkt som besökaren eller åskådaren befinner sig. Begrepp som kan lyfta fram känslor återfinns bland annat inom affektteoretiska diskurser. Affektteori används bland annat i postkolonial teori, feminism och queer-studier, samt inom andra discipliner som psykologi, sociologi, teknik och ekonomi.

Att varva uppdrag som kurator med att teoretiskt skriva om konst och känslor har visat sig fruktsamt. Det har gett en möjlighet att konkretisera teori genom praktik, eller tvärtom. Jag hoppas att det skrivna arbetet och samarbeten med de ovan nämnda konstnärerna kan inspirera fler till att prova på en utökad konstanalys där våra känslor ges en framträdande plats.”

Grafisk design: Elin Mejergren

Förlag: Boris Press, 2021